En fallstudie tillĂ€mpades för att undersöka de inbyggda apparna, Internet Explorer 10, den nya utforskaren File Explorer och reparationsverktyget ?ÅterstĂ€ll datorn utan att ta bort filer? i Windows 8. Analysen visade att apparna E-post, Kontakter och Meddelanden sparade större delar av anvĂ€ndarens Facebook-profil lokalt pĂ„ datorns hĂ„rddisk. NĂ€r bildfiler öppnades upp med appen Foton sparades miniatyrbilder av originalet pĂ„ hĂ„rddisken. NĂ€r videofiler spelades upp med appen Video sparades filnamnet i filer.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begrĂ€nsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks grĂ€ns pĂ„ 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större Ă€n 1kByte med DHT-tekniken? Finns det nĂ„gon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försĂ€mra prestandan? VĂ„r lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran anvĂ€nder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begrĂ€nsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks grĂ€ns pĂ„ 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större Ă€n 1kByte med DHT-tekniken? Finns det nĂ„gon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försĂ€mra prestandan? VĂ„r lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran anvĂ€nder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Den hÀr rapporten behandlar ett examensarbete dÀr mÄlet var att programmera en projektdatabas och projektöversikt Ät Milton Medicinteknik KB. Syftet var att dess projektgrupper ska kunna komma Ät att granska sina filer samt se filernas relationer med varandra, genom inloggning pÄ en hemsida. SprÄken som anvÀndes var MySQL för att hantera databasen, PHP för att kommunicera mellan hemsidan och webbservern, HTML för att formatera webbsidorna och ActionScript 3 som Àr Flash programmeringssprÄk för att programmera projektöversikten. I huvuddelen av rapporten Àr det beskrivet hur projektöversikten och projektdatabasen fungerar. FrÄn hemsidan kan man ladda upp filer som hanteras av projektgrupper och anvÀndare med rÀtt rÀttigheter. Det finns tre typer av behörighet som anvÀndarna kan ha: Administratör som kan skapa anvÀndare och projektgrupper, projektledare som ansvarar för sin egen projektgrupp samt vanliga anvÀndare som endast kan ladda upp och lÀnka filer i sin egen projektgrupp.

Hur anvÀnds datorn som ett hjÀlpmedel i skolan??EnkÀtundersökning om hur datorn tillÀmpas och anvÀnds av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet Àr att undersöka hur datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i Ärskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhÄller sig till datorn som ett hjÀlpmedel. HuvudinnehÄllet i arbetet Àr hur datorn anvÀnds i skolan som ett hjÀlpmedel i ett undervisningssyfte för bÄde pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. VÄr undersökning bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

Datorn har idag en central roll i vÄrt samhÀlle och det Àr naturligt att skolan tar till sig ny teknik och anvÀnder datorn som ett verktyg för elevernas lÀrande. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i lÀs- och skrivinlÀrningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. PÄ sÄ sÀtt har jag fÄtt en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod gÄr till i klassrummet.

Syftet med denna studie var att fÄ bÀttre förstÄelse för hur datoranvÀndare organiserar filer och att fÄ ökad förstÄelse för vilka vÀgar datoranvÀndare vÀljer för att komma Ät filer i ett datorsystem designat efter skrivbordsmetaforen. Resultatet tolkas utifrÄn aktivitetsteori och distribuerad kognition samt tidigare forskning. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med 18 datoranvÀndare i den ordinarie arbetsmiljön. Utöver att svara pÄ frÄgor fick de ocksÄ visa och förklara hur de organiserat sina filer samt hur de gick tillvÀga nÀr de anvÀnde dem.Resultatet pekar pÄ en betydande ökning i anvÀndning av datorns skrivbord jÀmfört med tidigare studier. TvÄ typer av lagrad information kunde identifieras, temporÀr och lÄngvarig.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Denna studie beskriver elevernas samarbetslÀrande vid datorn dÄ Tragetons arbetssÀtt anvÀnds dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och lÀsinlÀrningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger pÄ en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vÄr undersökning bestod av elever i Är 1 som undervisas med Tragetons arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslÀrande i detta arbetssÀtt och att dialogen med sprÄkanalyser hade en vÀldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet nÀr eleverna samverkade vid datorn.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tÀnker om datorn som ett verktyg för att lÀra sig lÀsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ barnens tankar om datorn som ett verktyg i lÀs- och skrivprocessen. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsansats i tvÄ grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag anvÀnde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhÀmtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen anvÀnder datorn i skriv- och lÀs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn Àr bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och lÀsutveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur datorn kan anvÀndas i de tidiga skolÄren, och dÄ framför allt vid lÀs- och skrivundervisningen. Vi ska Àven undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka hur datorn anvÀnds som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare beskrivs tvÄ olika projekt, dÀr fokus legat pÄ lÀs- och skrivinlÀrning via datorn. För att fÄ en förförstÄelse för projekten redogörs det Àven för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.